5 pointer belyser utmattnings-utmaningen
”Måste man gå in i väggen innan man får hjälp?”
I den här artikeln reder vi ut varför det är så svårt att få hjälp med utmattning i tid.
(Läs artikeln även här, publicerad på Yle Åboland, skriven av Linus Hoffman 8.3.2026)
Vi diskuterar kring dessa 5 pointer.
1. Kokande groda-syndromet
2. Duktighetssyndromet
3. Plåster på såren-syndromet
4. Kamp- eller flyktrespons
5. Hälsokorset
Kroppen och vänner är bra på att säga till i tid innan man blir helt utbränd. Ändå är det svårt att tyda tecknen. Två erfarenhetsexperter ger dig goda råd.
Både Paula Helander och Daphne Jensen har gått in i väggen. De var utmattade, stressade och kände sig otillräckliga. De överpresterade sina liv med jobb och familj tills de gick in i väggen
– Jag ville ta livet av mig helt enkelt, jag mådde så dåligt. Fast det var kanske ändå mer ett rop på hjälp, jag tror ju innerst inne inte att jag skulle ha skadat mig, säger Helander.
Såväl Helander som Jensen blev hjälpta av att de hade vänner som sade till på skarpen och uppmanade dem att söka hjälp. Det blev början på en lång väg tillbaka.
”Man ska ha huvudet under armen innan man söker hjälp”
- Daphne Jensen
Varför måste man gå in i väggen innan man får hjälp? Jensen och Helander har som erfarenhetsexperter fem viktiga poänger.
1. Kokande groda-syndromet
Enligt Daphne Jensen är det typiskt att utmattningen kommer långsamt, som kokande groda-syndromet: Om du lägger en groda i en kastrull med hett vatten kommer den reflexmässigt genast att hoppa ut, eftersom den förstår att den dör om den stannar kvar.
Men om du lägger grodan i en kastrull med kallt vatten och långsamt ökar temperaturen kommer grodan anpassa sig och tycka att det är jätteskönt där. När vattnet till sist blir för varmt har grodan inte längre någon möjlighet att hoppa ur, och den koagulerar och dör.
Metaforen om grodan (som kanske är sann) visar hur utmattning sakta kommer smygande.
– På samma vis som grodan anpassar vi oss. Vi fortsätter kämpa på, utan att märka hur utmattade vi egentligen är, säger Jensen, som också är arbetslivscoach.
Ekenäsbon Paula Helander orkade länge med motgångar och sorger, men till sist kändes det som att krafterna runnit ur henne.
– Det var som en ballong som luften gick ur. Man orkar inte kämpa längre då man bara är trött hela tiden. Och det hör jag många som säger, att de är trötta hela tiden, säger Helander.
”Du måste vara frisk för att orka vara sjuk”
- Daphne Jensen
2. Duktighetssyndromet
Enligt Daphne Jensen biter duktiga personer ihop och står ut med alltför hårda krav. Duktighetssyndromet (eller duktig flicka-syndromet) handlar om att duktiga personer ställer höga krav på sig, presterar och vill vara andra till lags.
De ställer upp för andra. De har svårt att säga nej. De har svårt att sätta gränser och glömmer vara snälla med sig själva.
– Man ska ha huvudet under armen innan man söker hjälp, säger Jensen.
Paula Helander känner igen sig själv i duktighetsmönstret, men med mentalövningar och annan hjälp har hon lyckats bryta mönstret.
– Du måste förstå att du inte behöver ställa upp för alla. Du behöver inte finnas till för alla andra. Du behöver inte bära andras känslor. Du har inte ansvar över någon annan än dig själv egentligen, säger Helander.
Det finns hjälp att få, men du måste ha krafter att orka be om hjälp.
– Du måste vara frisk för att orka vara sjuk, alltså att ta hand om dig själv, ta reda på hur man ska ta hand om sig och även fylla i en massa byråkrati för att få hjälp. Det är svårt då hjärnan inte fungerar och man inte kan ta in text, säger Daphne Jensen.
– Du kan ju inte heller ta emot hjälp om du inte inser att du mår så dåligt som du gör, säger Helander.
3. Plåster på såren-syndromet
Då du går till läkare kan det hända att hen bara tittar på symtomen. Om du har ett sår får du plåster. Om du har förstoppning får du laxermedel. Om du har högt blodtryck får du medicin. Och om du har utmattning får du vila.
– Men det är bara plåster på såren. Ingen tittar på helheten. Ingen frågar ”hur mår du?” eller ”hur kan du återhämta dig?”, säger Daphne Jensen.
Då någon lyssnar på dig upplever du välbehagssymtom.
– Det känns bra när någon lyssnar på dig, eller när du själv ger dig tid att verkligen lyssna på någon annan, säger Jensen.
Det finns oftast hjälp att få, men duktiga personer vill inte eller vågar inte be om hjälp.
Man kan vara rädd för att be om hjälp för då uppfattas man som svag eller inkompetent. Man kan uppleva att man är till besvär, man är rädd för att förlora kontrollen eller man är rädd för att stämplas som lat om man blir sjukskriven.
Samtidigt är det svårt att säga ifrån. Paula Helander upplevde att hon kände sig väldigt ensam då hon äntligen själv vågade be om hjälp.
– Sedan kom den jobbiga känslan att ”var är alla nu när jag behöver hjälp?”, säger Helander.
Jensen påpekar att arbetskamrater, vänner och familjen också har ett ansvar.
– Om du är för snäll och duktig, och ingen annan tar tag i saker, så tycker jag de utnyttjar dig. Det är också deras ansvar att ställa upp, säger Jensen.
4. Kamp- eller flyktrespons
I en verkligt farlig situation, som då du jagas av ett lejon, är det livsviktigt att kroppen gör dig redo att fly eller slåss. Men i dagens samhälle aktiveras detta system även av social press, sömnbrist, för stort ansvar, pling i mobiltelefonen. Stressen stängs aldrig av.
– Då jag blev utmattad förstod jag inte alls först vad det handlade om. Det var bara ångest och jag ville fly. Jag ville bort från allt. Jag ville sluta mitt jobb. Jag ville lämna min man, säger Paula Helander.
Det finns fysisk stress då du sprungit länge eller jobbat mycket, och det finns mental stress då du har för höga krav men för lite resurser. Men det finns också psykosocial stress.
– Det är många som inte är medvetna om den psykosociala stressen och hur den påverkar oss. Det kan gälla konflikter på arbetsplatsen, mobbning, relationsproblem, livskriser, som gör att vi är i ständig larmberedskap, säger Daphne Jensen.
Du måste inte vara duktig hela tiden. Men för den som är duktig är det svårt att komma ihåg det.
Problemet är att kamp- eller flyktrespons (fight or flight) inte är tänkt att vara påslaget hela tiden. Det är en kortvarig överlevnadsrespons – inte ett normaltillstånd.
5. Hälsokorset
För Paula Helander var det viktigt att få en diagnos, att få veta vad som var fel, för att kunna bli friskare.
Men att vara frisk eller sjuk är bara en del av vår hälsa. Daphne Jensen använder Hälsokorset för att visa hur man kan förstå patientens upplevelse av hälsa, inte bara frånvaro av sjukdom.
En modell som visar olika tillstånd av hälsa och välbefinnande. Man kan dela in tillståndet i fyra kvadranter: sjuk och mår bra, sjuk och mår dåligt, frisk och mår bra, samt frisk och mår dåligt.
Hälsokorset visar hälsa som en balans mellan fysisk hälsa (frisk/sjuk) och upplevt välbefinnande (mår bra/dåligt). Det används inom vården för att visa att man kan vara sjuk men ändå må bra, eller frisk men må dåligt, genom fyra kvadranter.
Och det kan ta lång tid innan du känner dig frisk eller tills du mår bra igen.
– En tumregel är att det tar lika länge att ta sig ut ur utmattningen som det tagit att komma dit. Det är inte så att man är sjukskriven en vecka eller två veckor och sedan är allt bra med det, säger Jensen.
Artikeln är baserad på en intervju som Paula Helander gjort som Yle 100-hedersgäst. För att fira Yles hundraåriga historia uppmanade vi finländarna att ansöka om att bli hedersgäst hos oss och vi bad dem beskriva sin drömdag på Yle i ansökan. Vi fick över 140 ansökningar, och av dem har cirka fyrtio finländare valts att få vara med i kampanjen Yle 100-hedersgäst.
Paula Helander ville uppmärksamma psykisk ohälsa, och fick jobba en dag som journalist på Yle Åboland. Glimtar från hedersgästernas dagar publiceras några gånger i månaden på Yle Arenan och på Yles sociala medier.
